FN: s generalförsamling
| FN: s generalförsamling FN: s generalförsamling | |
|---|---|
 Generalförsamlingens mötesrum | |
| Organisations typ | Huvudorgan för Förenta nationerna |
| Förkortning | UNGA |
| förvaltning | president för den 75: e sessionen 2020-2021  Volkan Bozkır |
| status | aktiva |
| Grundad | 1945 |
| huvudkontor | New York City , New York , Förenta staterna |
| Övre organisation |  Förenta nationerna |
| FN: s generalförsamlings webbplats | |
FN: s generalförsamling (förkortad FN: s generalförsamling), mer sällan FN: s generalförsamling ( engelska FN: s generalförsamling - UNGA), generalförsamlingen i FN: s medlemsstater . Den träffas årligen i september vid FN: s högkvarter i New York City . Varje medlemsstat kan representeras av upp till fem personer vid ett möte. Församlingen träffades första gången den 10 januari 1946 i Londons Westminster Central Hall , vid den tiden med sändebud från 51 stater. [1]
Generalförsamlingen granskar och godkänner FN: s budget (artikel 17 I FN -stadgan ). Hennes ytterligare uppgifter inkluderar överläggning och antagande av rekommenderande resolutioner . Generalförsamlingen får behandla praktiskt taget alla frågor av internationell betydelse så länge den inte behandlas samtidigt av FN: s säkerhetsråd (artikel 12 punkt 1 FN -stadgan).
Till skillnad från resolutionerna från FN: s säkerhetsråd är FN: s generalförsamlings beslut inte bindande enligt internationell rätt , utan kan ha politisk tyngd eftersom de representerar ett beslut av en majoritet av medlemsländerna. Detta betyder emellertid inte att dess beslut inte får ha internationell rättsverkan: UNGA -resolutionerna kan under vissa förutsättningar bidra till utvecklingen av bindande internationell sedvanerätt . Dessutom är UNGA: s beslut, som rör interna organisatoriska frågor som administrativa eller budgetfrågor (budget), bindande för sekretariatet .
För att underlätta arbetet har generalförsamlingen inrättat kommittéer ( kommittéer ) om olika ämnen, som i sin tur kan sammankalla arbetsgrupper .
Huvudkommittéer
Generalförsamlingens huvudkommittéer är detaljerade: [2]
- Utskottet för nedrustning och internationell säkerhet (huvudkommittén 1)
- Ekonomiska och finansiella kommittén (huvudkommittén 2)
- Utskottet för sociala, humanitära och kulturella frågor (huvudkommitté 3)
- Kommittén för specifika politiska frågor och avkolonisering (huvudkommittén 4)
- Administrations- och budgetutskottet (huvudkommittén 5)
- Juridiska kommittén (huvudkommittén 6)
opinionsundersökning
Varje medlemsland har en röst i generalförsamlingen (artikel 18 i FN -stadgan), vilket innebär att varje stats röst är lika värdefullt. Kriterier som storlek, befolkning eller ekonomisk styrka är irrelevanta. Vid viktiga frågor antas resolutioner med en majoritet på två tredjedelar av de närvarande medlemmarna och röstar. Dessa inkluderar till exempel:
- Rekommendationer om upprätthållande av världsfred och säkerhet
- valet av de icke-permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet och de andra huvudorganen
- inträde av nya medlemmar
- upphävande av en stats rättigheter från medlemskap
- uteslutning av medlemmar
- Budgetfrågor
I andra frågor antas en resolution med enkel majoritet.
Vid omröstning registreras godkännanden, avvikande röster, nedlagda röster och icke-röstning (främst på grund av frånvaro). Efterföljande poster registreras ibland också. [3]
Akutmöten
Enligt resolution 377A (V), [4], som antogs av generalförsamlingen den 3 november 1950, kan katastrofmöten kallas inom 24 timmar om FN: s säkerhetsråd inte kan fatta beslut eller vidta åtgärder för att upprätthålla internationell fred och stabilitet. Det senare är vanligtvis fallet när säkerhetsrådet är uppdelat, dvs blockerat av ett veto av en eller flera av dess medlemmar. Sådana nödmöten kallas om minst sju representanter för de stater som är representerade i FN: s säkerhetsråd eller en majoritet av FN: s medlemsstater begär det. [5] Plenarmötet som kallas till ett brådskande möte kan sedan besluta om åtgärder för att lösa en kris med två tredjedelars majoritet av de närvarande medlemmarna. Detta inkluderar också militära åtgärder.
Det har varit tio nödmöten i FN: s historia: [5]
| Akutmöte | ämne | Session (er) |
|---|---|---|
| Först | Suez -krisen | 1–10 november 1956 |
| Andra | Ungerskt folkuppror | 4-10 november 1956 |
| tredje | Libanonkrisen 1958 | 8-21 augusti 1958 |
| Fjärde | Kongokrisen | 17-19 september, 1960 |
| Femte | Sex dagars krig | 17-18 juni 1967 |
| Sjätte | Sovjetinsats i Afghanistan | 10-14 januari 1980 |
| Sjunde | Israel-palestinsk konflikt | 22-29 juli 1980 20-28 april 1982 25-26 juni, 1982 16-19 augusti 1982 24 september 1982 |
| Åttonde | Sydafrikansk styre i Namibia | 13-14 september 1981 |
| Nionde | Israelisk ockupation och annektering av Golanhöjderna | 29 januari till 5 februari 1982 |
| Tionde | Israelisk-palestinsk konflikt , israeliska ockuperade områden , östra Jerusalem | 24-25 april 1987, 15 juli 1987, 13 november 1987 17 mars 1998 5-9 februari 1999 18-20 oktober 2000 20 december 2001 7 maj 2002, 5 augusti 2002 19 september 2003, 20 till 21 oktober 2003, 8 december 2003 16-20 juli 2004 17 november 2006, 15 december 2006 15-16 januari 2009 21 december 2017 |
Reformförslag
FN: s generalförsamling är inte ett parlament . [6] Det är en församling av instruerade, diplomatiska tjänstemän från regeringarna i FN: s medlemsländer utan direkt demokratisk legitimation genom val. Utnämningen av FN: s generalförsamling som ”världsparlament” är därför vilseledande.
Under reformarbetet föreslogs att man skulle lägga till en parlamentarisk församling i FN till nationssystemet, som kan bestå av delegater . Ett sådant organ kan inrättas som ett underorgan till generalförsamlingen i enlighet med artikel 22 i FN -stadgan eller som ett huvudorgan i enlighet med artikel 108 i samma. Inrättandet av en internationell organisation som skulle knytas till FN genom ett samarbetsavtal skulle också kunna tänkas. [7]
Se även
- Förteckning över möten och ordföranden för FN: s generalförsamling
- Lista över resolutioner från FN: s säkerhetsråd
webb-länkar
- FN: s generalförsamlings officiella webbplats ( FN -språk : arabiska, kinesiska, engelska, franska, ryska och spanska)
Individuella bevis
- ↑ 75 -årsjubileum för FN: s generalförsamling , UNRIC 11 januari 2021, öppnade 31 maj 2021
- ↑ Mer information om arbetsordningen för generalförsamlingen (PDF; 1,4 MB), artikel 98.
- ^ Röstning i generalförsamlingen. I: research.un.org. 19 juni 2019, öppnade 22 juni 2019 .
- ^ Enas för fred. Förenta nationerna, 3 november 1950, öppnade 7 januari 2018 .
- ↑ a b Nödsituationer. FN: s generalförsamling, öppnade den 7 januari 2018 .
- ↑ För mer information, Demokratisk legitimering av internationella organisationers verksamhet (PDF; 899 kB), s. 20 ff.
- ↑ Genomförandet av en FN: s parlamentariska församling om UNPA -kampanjen, öppnad den 7 augusti 2017
| Huvudorgan | Generalförsamling • Säkerhetsråd • Ekonomiskt och socialt råd • FN: s sekretariat • Generalsekreterare • Internationella domstolen • Internationella havsdomstolen • Högkommissarie för flyktingar (UNHCR) • Högkommissarie för mänskliga rättigheter (UNHCHR) | |
| Program | FAO • ICAO • IFAD • ILO • IMO • IOM • ITC • ITU • UNAIDS • SCSL (RSCSL) • UNCTAD • UNCITRAL • UNCDF • UNDAP • UNDG • UNDP • UNDGC • DPKO • UNEP • UNESCO • UNFIP • UNFPA • UN-HABITATAT • UNHRC • UNICEF • UNICRI • UNIDIR • UNITAR • UN-O • OCHA • UNODC • UNOPS • UNOSAT • UNRISD • UNRWA • UNU • UNV • UN Women • UNWTO • UPU •WFP • WHO • WIPO •WMO |
1940 -talet : Spaak ( BEL ) | Aranha ( BRA ) | Arce ( ARG ) | Evatt ( AUS ) | Rómulo ( PHI ) - 1950 -talet : Entezam ( IRN ) | Nervo ( MEX ) | Pearson ( CAN ) | Pandit ( IND ) | van Kleffens ( NED ) | Maza ( CHI ) | Masson ( CHI ) | Waithayakon ( THA ) | Munro ( NZL ) | C. Malik ( LIB ) | Belaúnde ( PER ) - 1960 -talet : Boland ( IRL ) | Smal ( TUN ) | Khan ( PAK ) | Rodríguez ( VEN ) | Quaison-Sackey ( GHA ) | Fanfani ( ITA ) | Pazhwak ( AFG ) | Mănescu ( ROM ) | Catalán ( GUA ) | Brooks ( LBR ) - 1970 -talet : Hambro ( NOR ) | A. Malik ( INA ) | Trepczynski ( POL ) | Benítes ( ECU ) | Bouteflika ( ALG ) | Thorn ( LUX ) | Amerasinghe ( SRI ) | Mojsov ( YUG ) | Liévano ( COL ) | Salim ( TAN ) - 1980 -talet : von Wechmar ( BRD ) | Kittani ( IRQ ) | Hollai ( HUN ) | Illueca ( PAN ) | Lusaka ( ZAM ) | Piniés ( ESP ) | Choudhury ( BAN ) | Florin ( DDR ) | Caputo ( ARG ) | Garba ( NGR ) - 1990 -talet : de Marco ( MLT ) | Shihabi ( KSA ) | Ganew ( BUL ) | Vansinnigt ( GUY ) | Essy ( CIV ) | Freitas do Amaral ( POR ) | Ismail ( MAS ) | Udovenko ( UKR ) | Opertti ( URU ) | Gurirab ( NAM ) - 2000 -talet : Holkeri ( FIN ) | Han ( KOR ) | Kavan ( CZE ) | Hunte ( LCA ) | Ping ( GAB ) | Eliasson ( SWE ) | Al Khalifa ( BAH ) | Kerim ( MKD ) | Brockmann ( NIC ) | Treki ( LAR ) - 2010 -talet : Deiss ( SUI ) | al-Nasser ( QAT ) | Jeremić ( SRB ) | Ashe ( ANT ) | Kutesa ( UGA ) | Lykketoft ( DEN ) | Thomson ( FIJ ) | Lajčák ( SVK ) | Espinosa ( ECU )